Ständig kognitiv dissonans kan man inte leva med

Kognitiv dissonans är något som vi alla upplever från tid till annan. Det är ett psykologiskt tillstånd där man upplever obehag eller stress på grund av att ens tankar, värderingar eller attityder står i konflikt med ens egna handlingar.

Vad betyder dissonans?

Termen ”dissonans” har sina rötter i musikvärlden. Där syftar dissonans på en kombination av toner som låter obehagliga eller skapar en känsla av spänning när de spelas samtidigt.

Dissonans är motsatsen till ”konsonans,” vilket är en kombination av toner som låter harmoniska och behagliga. På samma sätt kan man säga att kognitiv dissonans är motsatsen till kognitiv harmoni.

Vetenskaplig bakgrund

Teorin om kognitiv dissonans, formulerades av psykologen Leon Festinger 1957. Den beskriver hur människor strävar efter att minska den obehagliga känslan som uppstår när ens värderingar kraschar med ens egna handlingar. Detta gör de genom att antingen ändra sina värderingar och attityder – eller genom att ändra sitt beteende för att skapa harmoni och konsistens.

Hur uppstår kognitiv dissonans?

Det finns tre tydliga sätt varpå kognitiv dissonans uppstår:

1. Konflikter mellan tankar och handlingar. Exempel: En man ser sig själv som någon som verkligen älskar sin mamma. Ändå ringer eller besöker han henne mycket sällan. Då uppstår en konflikt mellan mannens självbild och hans faktiska beteende.
2. När man har fattat ett svårt beslut, kan man uppleva dissonans eftersom man börjar ifrågasätta om man gjorde rätt val. Exempel: En kvinna accepterade ett välavlönat arbete. Med den ökade inkomsten kan familjen ha råd med härliga semestrar. Men det nya arbetet gör att hon inte får så mycket tid med barnen som hon önskar. Hon finner ingen harmoni i att hon kanske offrar barnen för att kunna ge dem om de underbara semestrarna.
3. När man nås av ny information. Exempel: Du är vegan för djurens skull. Plötsligt får du höra att fler djur dör på grund av att den livsstil du valt än de du faktiskt räddar med ditt livsval.

En liten disharmoni…

Vi drabbas av kognitiv dissonans massor av gånger, både i stort och i smått. Det får vi nog leva med. Livet är ju trots allt rätt komplicerat! För det mesta hinner vi inte ens uppfatta denna disharmoni. Vi hinner helt enkelt, undermedvetet, se till att dissonansen upphör innan den nått vårt aktiva medvetande.

…och en farlig kognitiv dissonans!

Men när den kognitiva dissonansen får fäste kan vi få riktiga problem. Detta händer oftast när våra starkaste begär och önskningar hamnar i konflikt med den vi uppfattar att vi verkligen är.

Detta är den klassiska kampen mellan Detet och Överjaget i Freuds personlighetsteori. Mitt emellan dessa två står Jaget (den du verkligen är) och försöker medla mellan Detets krav på njutning och överjagets önskan om allt det goda du vill vara.

Något måste göras… NU!

Om vi inte reder ut denna kris så kommer den kognitiva dissonansen att stegras från dissonans till verklig ånger. Äldre skåningar har ett förträffligt ord för detta tillstånd: Ångerst.

Detta är en varningssignal. Om vi agerar nu så kan vi fortfarande montera ner anledningen till vår kognitiva dissonans. Innan det tillstånd inträder som alla läkare tror är arbetsrelaterad utmattning – utbrändhet!

Hur blir man av med eländet?

Hur blir man då av med sin kognitiva dissonans? Det finns fyra olika strategier:

1. Ändra hur du tänker: Man kan förändra sina tankar eller övertygelser för att minska dissonansen. Mota bort den ångerst du känner över beslutet att ta det välavlönade arbetet på bekostnad av tid med barnen. Fokusera i stället helt på de underbara semestrarna som du kan skämma bort dem med. Många finner att denna strategi är svår. Den kognitiva dissonansen, (överjagets starkaste vapen), låter sig inte tystas så lätt.
2. Tillföra ny information: Sök och ta till dig ny information som stödjer det beslut du tagit. Detta kan minska dissonansen. Övertyga dig själv om att alla de djur som dör så att du genom din veganism skall kunna rädda liv är lägre stående. Insekter, fåglar och gnagare är inte lika levande som kossor och grisar. Det finns forskning som visar att lägre stående djur inte är lika medvetna som de som är högre stående. Men åter: Överjaget låter sig inte luras.
3. Rättfärdigande: Att rättfärdiga sitt beteende kan också minska dissonans. Exempelvis kan en person som väljer karriär framför andra viktiga värden rättfärdiga sitt val. ”Detta har jag jobbat hårt för. Det finns inte många som kan klara av det jag gör. Om inte jag – vem?”
4. Ändra beteendet: En direkt strategi är att ändra det beteende som orsakar dissonansen. Om du uppfattar att du är någon som älskar din mamma: Ring henne och besök henne oftare. Då klingar den kognitiva dissonansen av.

Kognitiv dissonans är inte bara dåligt

Kognitiv dissonans är en starkt motiverande kraft för förändring. Alla strävar vi ju efter harmoni och kontinuitet. Att förstå hur och varför dissonans uppstår, hjälper oss att bättre hantera tankar och känslor, och därmed fatta bättre och mer genomtänkta beslut.

Oavsett vilken strategi vi väljer för att uppnå kognitiv harmoni så är det till syvende och sist bara resultatet som betyder något. Om därför förändrade tankemönster, ny information eller rättfärdigande av vårt handlande inte hjälper – då återstår det bara en enda sak att göra: att förändra hur vi lever.

Alternativet är oåterkalleligen den trestegsraket som leder till kronisk utmattning.