Innan man kan göra en begriplig presentation av utbrändhetens verkliga orsaker behöver vi förklara Freuds personlighetsteori.
Om du redan känner till den kan du gå direkt till hur utbrändhet uppkommer, utvecklas, visar sig och botas.
Jag har kompletterat Freuds personlighetsteori
I min redogörelse för Freuds teori har jag gjort en del små klargöranden och stoppat in några personliga insikter. Det gör den lättare och mer spännande att arbeta med.
Jag medger att jag inte är någon Sigmund Freud själv – men det gör ingenting eftersom jag ändå har haft förmånen att sätta mig in i hans (och andras) teorier och anpassa dessa efter den verklighet vi lever i idag – mer än ett sekel senare.
Freuds Personlighetsteori borde heta Freuds Åskådliggörande av personligheten
Det finns kanske de som ser det som hädelse att ändra eller lägga till någonting till Freuds lära (det hade Freud själv gjort) – men jag har insett att man absolut inte skall ta Freuds teori helt bokstavligt (men berätta inte för honom att jag sa det).
Snarare skall man använda den som ett åskådliggörande – ett konstrukt – som skall användas för att förstå en människas utveckling, kriser och lösningar som annars är så otillgängliga att varken den iakttagna människan själv eller någon utomstående har en aning om hur deras själsliv fungerar.
Ett konstrukt är ett åskådliggörande av något man inte kan se
Ett konstrukt är ett försök att konkretisera något på ett sätt som kanske, (eller kanske inte), är objektivt sant – men som ändå hjälper oss att mäta, jämföra, tänka på, forska på, och resonera omkring osynliga och abstrakta ting. Ofta når man inte hela vägen fram i denna ambition.
Låt mig ta ett exempel: Om man vill göra en undersökning om människorna är lyckligare i Danmark än i Sverige så måste man veta vad ”lycklig” betyder. Vad är lycka egentligen?
Ingen kan ge en vettig definition av begreppet ”lycka”. Man kan ju inte heller skära upp hjärnan eller hjärtat för att hitta ”lyckan”. Man kan inte heller röntga själen för att finna svaret på sådana frågor.
Därför har man inom psykologin lärt sig att åskådliggöra – eller skapa konstrukt – med vilkas hjälp man, efter bästa förmåga försöker ringa in innehållet i fenomenet ”lycklig”.
I just fallet ”lycklig” så kan man tänka sig att en person – för att vara lycklig – behöver:
- vara rimligt frisk
- känna sig behövd
- känna sig älskad
- ha någon att älska
- bo i ett tryggt hem
- ha tillräckliga ekonomiska resurser
- umgås med vänner
- ha intressen
- känna sig respekterad
- etc.
Ingen av dessa punkter är lycka – vare sig var och en för sig eller allihopa tillsammans. Men det kanske är det bästa vi kan åstadkomma för att kunna se det osynliga.
Att skapa ett konstrukt
När man skapar ett konstrukt så börjar man med att ta fram en väldigt massa sådana här punkter, eller faktorer som de kallas i vetenskapliga sammanhang.
Sen så testas alla dessa faktorer mot en massa försökspersoner som svarar på en massa frågor i ett formulär. Alla svaren i dessa formulär sammanställs och bearbetas i en s.k. faktoranalys (som är en statistisk metod).
Syftet med denna analys är att komma fram till vilka av alla dessa faktorer – som visserligen låter som olika saker – men som i faktoranalysen visar sig vara psykologiska synonymer.
I den mycket korta listan här ovan kan man tänka sig att en faktoranalys skulle visa att faktorerna ”känna sig älskad” och ”känna sig behövd” psykologiskt sett är samma sak. Då slår man samman alla synonyma faktorer och listan med faktorer blir mycket lättare att hantera.
Man kanske började med en lista på många tiotal faktorer – men efter en faktoranalys kanske man bara har tio faktorer kvar. Dessa tio faktorer är inte lycka – men det är kanske det bästa man kan åstadkomma.
Sigmund Freuds personlighetsteori förklarar hur människans personlighet är sammansatt. Hans personlighetsteori är i det närmaste nödvändig för att kunna få fram den verkliga orsaken bakom utbrändhet.
Lämna ett svar