”Facebook säger att du är helt utbränd! Håller du med?”

Fler personer blir sjukskrivna med diagnosen arbetsrelaterat utmattningssyndrom (utbränd) än av någon annan anledning (det såg jag på Instagram). Alla läkare vet att denna diagnos är en chansning. Ändå skriver dom under på att patienten är utbränd.

Och dom gör detta trots att dom vet att när de sätter sin signatur på sjukintyget för utbrändhet – att patientens utmattningssyndrom lika gärna kan bero på helt andra orsaker.

Vad grundar läkarna sin diagnos på?

Till grund för läkarintygen ligger patienternas olika symptom. Detta är några av de vanligaste symptomen:

1. Känslomässig utmattning: En känsla av att vara tömd på energi och känslor.
2. Fysisk trötthet: En konstant känsla av utmattning och trötthet, även efter vila.
3. Minskad arbetsglädje: Förlorad entusiasm och intresse för arbetet.
4. Koncentrationssvårigheter: Svårigheter att fokusera och vara uppmärksam.
5. Sömnproblem: Problem med att somna eller att sova igenom natten.
6. Ökad irritabilitet: Kortare stubin och ökad frustration.
7. Känsla av ineffektivitet: En känsla av att inte kunna prestera eller vara produktiv.
8. Social isolering: Man drar sig undan från sociala aktiviteter och relationer.
9. Fysiska symptom: Huvudvärk, magproblem, muskelspänningar.
10. Negativa tankar: Ökad frekvens av pessimistiska eller cyniska tankar.

Hur vet läkaren vilka symptom patienten har?

De flesta av dessa symptom berättar patienten själv för läkaren om. Men det finns naturligtvis inga hudutslag, blödningar eller brutna ben att visa upp för att verifiera patientens berättelse. En del symptom kan i viss mån verifieras med blodprover, EKG och blodtrycksmätning, men dessa provtagningar säger ingenting om orsaken.

Jag menar inte att patienterna simulerar (de allra flesta gör inte det). Nej, problemet är att inget av dessa symptom kommer med en objektiv orsaksbeskrivning.

Så, när patienten berättar om sina symptom så gör hen sitt allra bästa för att presentera sina symptom tillsammans med sina egna subjektiva orsaksbeskrivningar. Vårdpersonalen gör sedan det bästa de förmår för att kunna sätta en prydlig etikett på patientens tillstånd.

Om allt man hör är utbränd så tror man till slut på det

Problemet är bara att både läkare och patient under många år lärt sig av kollegor, tidningar, radio, tv, sociala medier etc. att just dessa symptom pekar på att patienten är utbränd. Därför kommer patienten ofta till sin doktor med en diagnos i åtanke, och doktorn – som har nåtts av samma grooming som patienten – är ofta inte sen att köra i patientens hjulspår.

Tyvärr märker vare sig patient eller läkare att det inte alls är ett hjulspår de följer utan snarare ett allt djupare dike.

Diagnos utbränd mot bättre vetande

Alla läkare vet att de symptom som patienterna kommer med – i förvissning om att de beror på utbrändhet – lika gärna kan ha andra förklaringar. Därför borde de – i den bästa av världar – undersöka vilka andra sjukdomstillstånd det finns som ger upphov till samma symptom.

Husläkaren lagar inga tänder

I den bästa av världar konsulterar läkaren en psykolog när en patient kommer med en åkomma som man inte kan behandla med plåster, bandage, gips eller medicin. Läkare är inte lika väl insatta i mental ohälsa och borde därför vända sig till specialister på detta område.

Ingen läkare på vårdcentralen eller företagshälsovården skulle få för sig att ta fram Plastic Padding för att laga en patients tänder. Men tyvärr är de inte lika omdömesgilla när de stämplar någon som utbränd.

Om inte utbränd så är detta oftast orsaken

Nu skall jag göra det mycket lättare för den allmänpraktiserande läkaren. Jag skall berätta vad det är som ger upphov till de flesta (om inte alla) av de symptom som de annars rutinmässigt skyller på arbetsrelaterat utmattningssyndrom (utbrändhet). Det är en trestegsraket som skjuter i höjden om man inte reagerar på en varningssignal som alltid kommer först:

• Varningssignalen: Den kallas för kognitiv dissonans. Kognitiv dissonans är en tydlig mental signal som talar om för individen att det finns en klyfta mellan å ena sidan – vad jag är och tror på, och å andra sidan – det jag gör. Själva kyrktuppen på kognitiva dissonansen är ånger.

• Trestegsraketen: Om jag inte reagerar (och åtgärdar) klyftan mellan att vara och att göra så kommer min ånger stegras till:

1. först Skuld
2. sedan Fruktan
3. och till sist Sorg.

Kognitiv dissonans, därpå följt av – i tur och ordning – skuld, fruktan och sorg, har precis de symptom som beskrivs som symptom på utbrändhet. Det börjar försiktigt med något eller några symptom, men stegrar sig undan för undan tills alla symptom som behövs för att få en utmattningsdiagnos.