Utbränd – en enkel diagnos
Det är lätt för en läkare att ge diagnosen utbränd – om denne kan se mellan fingrarna med om diagnosen är meningsfull (eller ens riktig). Allt läkaren behöver är ju en lista över de symptom som är utmärkande för alla de oräkneliga personer som redan fått diagnosen.
Alla läkare kan inte analysera de symptom som tillskrivs utbrändhet
Alla läkare kan ju inte vara psykologer, psykoterapeuter eller psykiatriker – så de gör så gott de förmår med att ställa diagnoser på områden som har med psykisk ohälsa att göra.
Inte heller kan alla människor som upplever psykisk ohälsa få tillgång till en psykolog, psykoterapeut eller psykiatriker.
Därför måste läkare göra så gott dom kan för att hjälpa sina patienter. Men eftersom deras tid med varje patient är begränsad – och eftersom de naturligtvis är rädda för att göra fel – så gömmer de sig bakom de diagnoser som deras kollegor ställer när de möter patienter med samma symptom.
Att välja utbränd eller inte välja utbränd det är frågan
I den bästa av världar så går vi till doktorn för att han skall hjälpa oss att bli friska – inte för att denne skall gömma sig bakom samma diagnoser som alla andra läkare verkar göra.
Men vi måste förstå att läkaren står inför valet, att:
- antingen söka efter en diagnos som är helt riktig och gagnar patienten, men som tar lång tid att komma fram till,
- eller välja en snabb diagnos som kanske – kanske inte – är sann men som denne aldrig kommer att kritiseras för.
Våra läkare har mycket begränsad tid med varje patient. Det är inte deras fel, men jag fruktar att i valet mellan korrekt men tidskrävande och osäkert men snabbt så väljer nog tretton läkare på dussinet att ta den lätta utvägen. Hundratusentals utbrändhetsdiagnoser bekräftar att jag har rätt.