Sigmund Freuds Personlighetsteori förklarar utbrändhet

Sigmund Freuds personlighetsteori är uppdelad i tre huvudsakliga delar.

1. Detet (Id (jfr. engelskans ”It”))
2. Jaget (Ego)
3. Överjaget (Superego).

Här följer en kort beskrivning av var och en:

Detet – Den primitiva delen av Sigmund Freuds personlighetsteori:

• Funktion: Den mest primitiva delen av personligheten, som innehåller de grundläggande drifterna och instinkterna.
• Egenskaper: Detet är helt omedvetet och styrs av lustprincipen. Det innebär att Detet strävar efter omedelbar tillfredsställelse av behov och önskningar. Tar ingen hänsyn till verkligheten eller moraliska normer.
• Exempel: Drifter som hunger, törst, aggression och sexualitet.

Jaget – Medlaren enligt Sigmund Freuds personlighetsteori:

• Funktion: Medlar mellan Detets drifter och Överjagets moral samt den yttre verkligheten.
• Egenskaper: Jaget är delvis medvetet och delvis omedvetet. Jaget försöker tillfredsställa Detets drifter på realistiska och socialt acceptabla sätt.
• Exempel: Beslutar om att vänta på mat tills det är socialt lämpligt att äta. Beslutar att arbeta för att uppnå mål istället för att ge efter för omedelbara lustar.

Överjaget (Superego):

• Funktion: Representerar de internaliserade moraliska värderingarna och normerna från föräldrar och samhället.
• Egenskaper: Är till stor del omedvetet men kan även vara medvetet och fungerar som en samvetsröst som bedömer handlingar som bra eller dåliga.
• Exempel: Känslor av skuld eller skam när man bryter mot moraliska regler, eller stolthet när man följer dem.

Dessa tre delar av personligheten interagerar ständigt och kan vara i konflikt med varandra, vilket påverkar individens beteende och mentala tillstånd.

Enligt Sigmund Freuds personlighetsteori är samspelet nödvändigt

Både Jaget och Överjaget fortsätter livet ut med att lära sig och verka i sina funktioner. Detet, däremot, lär sig absolut ingenting förutom att bygga på med fler njutningsämnen. Det finns bara där för att bevaka och maximera sina intressen såsom mat, dryck, värme, välbefinnande, njutning och sex.

Om Detet inte fanns eller totalt ignorerades av Jaget, så skulle individen fara illa. Svält, sjukdom, misär och död hade blivit resultatet om Jaget fullständigt hade ignorerat Detets ofta orimliga krav. Jaget måste därför släppa igenom Detets gränslösa krav – men tygla dem starkt med hjälp av Överjagets förmaningar så att individen som helhet kan fortsätta fungera i det sammanhang som den lever i.

Om Överjaget inte fanns – eller totalt ignorerades av Jaget, så hade även då svält, sjukdom, misär och död blivit resultatet eftersom ohyggliga konflikter mellan individen och omvärlden hade rasat ohämmat ända tills Detets orimliga krav en gång för alla tystats – och detta kan bara ske genom individens död.

Om Överjaget fick för stort utrymme så hade individen som helhet fått lida svårt eftersom Jaget då hade delat ut allt gott till allt och alla i omvärlden och ingenting hade därför funnits kvar för att tillgodose det rimliga i Detets krav.

Mitt emellan Detets ständiga krav på trygghet och njutning – och Överjagets idealistiska, goda och moraliska röst – står Jaget som den som måste medla mellan dessa två nödvändiga ytterligheter. I slutändan måste det vara Jaget som tar det slutgiltiga besluten.

Traumatiska upplevelser och tvång kan skada vilken som helst av personlighetens tre beståndsdelar med mycket allvarliga följder som resultat.

Sigmund Freuds Personlighetsteori är ett konstrukt – inte en definitiv sanning

Det är viktigt att förstå att Sigmund Freuds personlighetsteori är ett konstrukt som vi måste ta till eftersom vi inte kan se in i en människas själ. Modellen håller som förklaringsmodell så att vi kan resonera, forska och undervisa om sådant som vi annars inte skulle kunna konkretisera. Så länge modellen fungerar kan man fortsätta använda den.

För att riktigt förstå denna tredelade personlighetsteorins betydelse för utbrändhet har jag förklarat och utvecklat teorin vidare.