Om...

Vad utbrändhet är enligt FASS

info@utbrand.se (Administrator) — Fri, 27 Mar 2009 16:40:30 +0000

Artikeln hämtad från FASS.SE här.

Utmattningsdepression

(Utmattningssyndrom )

Författare: För den medicinska översättningen av 2008 års version av Praktisk Medicin (PM) ansvarar dr Olle Lyngstam, Göteborg.

Definition

Långvarig stress med såväl psykiska- som kroppsliga konsekvenser.

Utmattningsdepression innebär att patienten samtidigt har en depression.

I övrigt används begreppet ”Utmattningssyndrom”.

Orsak(-er)

Reaktion på långvarig stress såväl inom privatliv som arbetsliv utan möjlighet till återhämtning.

Som enskild faktor verkar sömnbrist vara viktigast, detta ofta p g a oro inför morgondagen. Normal sömn är 8 timmar även om man kan klara sig med 6-7 timmar sömn under långa perioder.

Enskilda stressfaktorer är arbetsbelastning, grad av egenkontroll över situationen, grad av belöning/”feed-back”, samspelet eller eventuella konflikter med andra, täta och kravfyllda relationer med andra människor, om arbetets krav är relaterat till egna kompetensen och givna resurser. En stressfaktor är också känslan av att bli rättvisat eller orättvist behandlad, känslan huruvida egna krav och känslor beträffande prestationens utföranden överensstämmer eller står i konflikt med omgivningens krav. Drabbar ofta egenföretagare som kämpat på alltför länge, utan praktisk möjlighet till att ha varit sjukskriven eller få avlastning.

Glest socialt nätverk.

En känsla av att ha blivit kränkt är ibland central i sjukdomsutvecklingen! Ibland mobbing vid arbetsplatsen! Större risk för ohälsa om självkänslan är byggd på egna prestationerna.

ADHD resp PTSD (Post Traumatiskt Stressyndrom) finns bakom många utmattningssyndrom; tillstånden innebär sänkta stresströsklar.

Generella stressfaktorer är vår tids egenheter med stimulistorm, snabb förändringstakt med bl.a. minskad översikt och struktur (omorganisationer!). Krav på att vara uppdaterad beträffande det senaste. Krav på att kunna ta ställning även om det finns många valmöjligheter.

Medicinska stressmekanismer Till en början leder stressen till höga kortisolnivåer och ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet med ökad produktion av adrenalin och noradrenalin.. Så småningom utmattas dessa mekanismer och kortisolnivåerna sjunker. Man får också en nedsatt produktion av tillväxthormon och könshormoner. Sympatikuspåslaget med ökning av adrenalin- och noradrenalinhalterna kan efter lång aktivering ”gå i baklås” med fortsatta höga halter av hormonerna.

De höjda kortisolhalterna ger förändringar i hjärnan ffa i de delar som brukar kallas hippocampus och som bl a reglerar minnesfunktionen.

Symtom

Tidiga tecken är sömnstörning, ”bråttomkänsla”, trötthet, huvudvärk och annan värk, tryck över bröstet, yrsel, försämrad varseblivning, minskat socialt umgänge, koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, känslomässig obalans och olust inför krav, försämrad bedömningsförmåga.

Sena tecken är en ofta snabb accelerering av symtomen med uttalad och passiviserande trötthet, uttalad stressintolerans och mycket låg prestationsnivå. Patienten har svårigheter med planering, översikt, att förstå komplexa situationer, sänkt energi och har dessutom en påtaglig sömnrubbning. Ofta tydlig ångest. Ibland depression. Eventuellt en känsla av att vara misslyckad i arbetet.

Det fullt utvecklade utmattningssyndromet har visat sig vara ett mycket allvarligt tillstånd med en ökad dödlighet.

Diagnos

Socialstyrelsen ger följande förslag som underlag för diagnos

Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor. Symtomen skall ha utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka skall ha funnits under minst 6 månader.
Påtaglig brist på nedsatt psykisk energi som visar sig i minskad företaggsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
Minst 4 av nedanstående symtom skall i stort sett dagligen ha funnits under samma 2-veckorsperiod:

Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning.
Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress.
Känslomässig ostadighet eller irritabilitet.
Sömnproblem.
Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet.
Värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

Symtomen skall orsaka ett tydligt lidande eller nedsatt funktion i arbete eller annat socialt sammanhang. De får ej vara orsakade av droger, läkemedel eller sjukdom (se Differentialdiagnoser).

Diagnosen Utmattningssyndrom kompletteras med ev. förekomst av:

Depressiva symtom. Om patienten uppfyller kraven för diagnoserna "Egentlig depression" eller "Dystymi" skall dessa diagnoser gälla i stället för diagnosen "Utmattningssyndrom".
Ångestsymtom. Om patienten uppfyller kraven för diagnosen "Generaliserad ångestsyndrom" skall denna diagnos gälla i stället för diagnosen "Utmattningssyndrom".
Blandad ångestdepressiv bild.
Akut symtombild.
Koppling till arbetslivet.

Status

Kroppsligt: Oftast normat kroppsligt status men ibland klinisk bild som vid ökad aktivitet i den sympatiska nervsystemet. Ibland ser patienen cushingoid ut med ökade fettvalkar runt magen, bristningar i huden, muskelsvaghet, högt blodtryck och ibland diabetes.

Undersöker man många patienter med utbrändhet kan man också se förhöjt blodsocker (P-glukos), förhöjt blodtryck och hjärtfrekvens, övervikt, insulinresistens, höjda blodfetter (jämför Metabola Syndromet!).

Psykiskt: Ofta ångestladdning. Dämpad framtoning med eller utan fullt utvecklat Depressivt syndrom.

Alternativa överväganden

Tillfällig övervransträngning.

Depression.Det är Ibland lätt att projicera sin depression på omgivningen och att man blivit sliten. Depression debuterar dock ofta mera successivt och innehåller mer av tankar gällande meningslöshet, tomhet och självmordsfunderingar. Patienter med depression längtar ofta tillbaks till arbetsplatsen-

patienter med utmattningssyndrom, där arbetet spelar in, orkar ofta ej ens se arbetsplatsen.

Långdraget depressionstillstånd (dystymi).

Missbruk

Läkemedel.

Generaliserad ångestsjukdom.

Posttraumatiskt stressyndrom där patienten kan berätta om tidigare psykiska upplevelser som lett till mycket mardrömmar och hög ångest.

Neuropsykiatrisk funktionsstörning (ADHD, autismspektrumstörning m.fl med sänkt stresstolerans).

För andra sjukdomar som ger trötthet och minskad stresstolerans t ex Låg ämnesomsättningHög ämnesomsättning (hypertyreos). Överfunktion i bisköldkörtlarna (hyperparatyroidism). Diabetes. KOL B12-brist. Hjärt-kärlsjukdom (t.ex. cor inkomp). Infektion. Fibromyalgi. Kroniskt trötthetssyndrom Begynnande demens (långsam försämring i prestationen). Odifferentierat somatoformt syndrom. Somatoformt smärtsyndrom Inbillningssjuka . Elakartade sjukdomart.

Se även avsnittet Trötthet.

Utredning

Patientens sjukhistoria är viktig. Man gör en bedömning av patientens kroppsliga och mentala status och med tonvikt på psykosocial belastning och psykosociala händelser såväl privat som på arbetsförhållanden. Finns tecken på ADHD eller liknande? Blodtryck, blodvärde, sänka, hjärt-lungundersökning, ämnesomsättningsprover (TSH), P-glukos, Vit B12/folsyra, Homocystein, S-calcium och eventuellt blodfetter.

Behandling

Till en början skall patienten avlastas sina stressmoment vilket ofta sker genom hel sjukskrivning under några veckor. Uppföljning för att se vilken effekt detta haft.

Undvik att till patienten använda begreppet ”utbränd”. Ha i åtanke att patienten reagerar helt normalt på en oftast orimlig situation.

”Hjärnvila” genom att i görligaste mån begränsa stress, stimulimängd som t ex höga ljud, datorsurfarande, tillgänglighet via mobiltelefon etc.

Har man konstaterat att patienten har diagnosen Utmattningssyndrom bör patienten till en börja sjukskrivas helt under relativt lång tid för att ej ytterligare stressa patienten.

I övreigt gäller ”Back to Basic”: regelbunden sömn (är viktigast av allt!), ät regelbundet, motionera. Struktur och regelbundenhet!

Eventuell farmakologisk behandling i form av sömnmedicin kan patienten behöva under ett övergångsskede. Då gäller propiomazin och/eller zolpidem eller zopiclon. Antidepressiva ges vid behov. SSRI- preparat har såväl antidepressiv- som stressreducerande effekt och även effekt på känslomässig ostadighet. Möjligen har SSRI-preparaten även positiv effekt på de områden i hjärnan som minskats pga den ökade kortisolproduktionen.

Vid både sömnbesvär och depressiv bild med ångest övervägs mirtazapin.

Samtalsterapi av helst kognitiv modell med focus på stresshantering och hur att hantera (arbets)situationen framöver. Tydliggör för patienten patientens eget ansvar för hur han/hon kan påverka den egna situationen och minska stressnivån.

Eventuellt avslappningsövningar via sjukgymnast.

Remiss till Företagshälsovården? Arbetsgivaren bör deltaga i rehabiliteringen, inkl fokusering på arbetssituationen och vad som där eventuellt har gjort individen sjuk.

Konvalescenstiden är ofta lång, ibland lika lång som den stressande tiden innan sjukdomen. Planera för en successiv återgång i arbete, ofta med ändring av arbetssituationen. Prognosen är positiv i den meningen att patienten oftast återgår i arbete. Dock med viss kvarstående sänkning av prestationstak och stresstolerans.

Som förebyggande åtgärd är professionell handledning viktigt, särskilt i vårdyrken.

Läkemedel

Zopiklon N05CF01

Zolpidem N05CF02

Fluoxetin N06AB03

Fluoxetine Morningside

Citalopram N06AB04

Citalopram BMM Pharma

Citalopram ratiopharm

Citalopram® CNSpharma

Paroxetin N06AB05

Paroxetin GlaxoSmithKline

Sertralin N06AB06

Fluvoxamin N06AB08

Escitalopram N06AB10

Mirtazapin N06AX11

Mirtazapin Imi Pharma®

Mirtazapin Scand Pharm

Mirtazapin Teva

Mirtazapin ratiopharm

Om kontaktformuläret

info@utbrand.se (Administrator) — Fri, 20 Mar 2009 13:48:55 +0000

Använd vårt kontaktformulär om Du vill kontakta oss på redaktionen för Tema UTBRÄND.

När Du har fyllt i formulärets textfält och sedan ska skicka iväg Ditt meddelande behöver Du av säkerhetsskäl utföra en liten procedur längs ned i kontaktformuläret. Gör så här:

Ställ musen över det mörka fältet till vänster om den stora pilen som pekar åt höger.
När Du placerar musen över fältet visas en kod, som i regel består av fem bokstäver och/eller siffror. Skriv in denna kod i textfältet till höger om den högerpekande pilen.
Klicka först därefter på send-knappen.
Ditt meddelande har då gått iväg till oss i redaktionen och Du kan förvänta Dig ett svar från oss inom kort .

Om bloggen

info@utbrand.se (Administrator) — Thu, 12 Mar 2009 13:24:58 +0000

I vår gemensamma blogg kan alla som vill bidra med sina tankar i ämnet utbrändhet och rehabilitering.

Om Du vill bidra till bloggen kan Du anmäla Ditt intresse genom att använda det allmänna kontaktformuläret. Skriv gärna några kortfattade rader om Dig själv i formuläret!

Att skapa möten och mening

info@utbrand.se (Administrator) — Thu, 12 Mar 2009 12:26:53 +0000

Vi vet av egna erfarenheter och reflektioner att utbrändhet uppkommer som psykiska processer som pådrivs av vissa sociala sammanhang. Det är tankar om och uppfattningar av sociala relationer som utgör det huvudsakliga bränslet när en människa "går in i väggen". Det är också sociala relationer som blir det besvärligaste att hantera som utbränd.

Men vi vet också att sociala relationer inte bara är oundvikliga, utan att de dessutom utgör grunden för att man efter "väggen" ska kunna rekonstruera viljan och förmågan att tänka och fungera igen. Dock är det viktigt att det är rätt sorts sociala relationer man som utbränd kommer i kontakt med eftersom man kan vara väldigt psykiskt bräcklig.

Vår vision är därför att skapa och underhålla olika typer av internetbaserade forum som möjliggör meningsfulla möten mellan människor, och då i synnerhet för den som är utbränd. Det är här det ska gå att finna andra att utbyta tankar med angående allt och ingenting, men också att finna utvägar från en mycket utsatt och besvärlig situation. Därför anser vi att det är viktigt att vi lyckas samla en massa olika människor. Människor som i varje fall har ett gemensamt intresse: Utbrändhet som erfarenhet och fenomen.

Denna vision har kommit att bli allt viktigare för oss i takt med våra egna erfarenheter av hur bristfälliga kunskaperna är ute i samhället i förståelsen för utbrändhet och i bemötandet av utbrända människor. Vi har sett det inom såväl vården som på olika myndigheter, ute på arbetsplatser men också i privata relationer.

Det är vår förhoppning att vi lyckas leva upp till åtminstone en del av våra visioner. Av den enkla anledningen att det behövs!

Vad utbrändhet är enligt Socialstyrelsen

info@utbrand.se (Administrator) — Fri, 27 Feb 2009 18:16:30 +0000

Orginalartikel hämtad från Suntliv.nu här. Den är från 2004 men är fortfarande informativ.

Långtidssjukskrivningarna för psykiska besvär i Sverige har ökat. Det gäller framför allt sjukdomar som depression men även andra typer av psykiska stressreaktioner och psykisk ohälsa. Sjukskrivningarna har ofta satts i samband med ökad stress i arbetslivet. Detta har uppmärksammats mycket i media under senare år. Man skildrar ofta personer som är utbrända eller hävdar att utbrändhet blir vanligare.

Sjukdomar som hör samman med stress är inget nytt och under 1900-talet har man talat om neurasteni, nervkollaps, överansträngning, utmattningstillstånd med flera diagnoser.

Begreppet "utbrändhet" (burn out) är mest förknippat med den amerikanska forskaren Christina Maslach. Hon använde det ursprungligen om människor som arbetar i människovårdande yrken (sjukvård, undervisning, socialtjänst) som upplevde tre dimensioner av "utbrändhet", nämligen emotionell utmattning, minskat engagemang i andra människor, och upplevelse av minskad effektivitet i arbetet.

Utbrändhet ansågs främst bero på täta och påfrestande kontakter med klienter, patienter och dylikt. Andra forskare har konstaterat att utbrändhet drabbar även de som har yrken utan mycket kontakt med människor. Flera forskare menar att utbrändhet är ett resultat av en lång tids obalans mellan vad individen ger och får tillbaka.Det finns idag ingen allmänt accepterad definition av utbrändhet, men en definition som ofta används är den av professor Wilmar Schaufeli som i flera decennier forskat kring utbrändhet:

Ett långvarigt negativt, arbetsrelaterat, sinnestillstånd hos 'normala' individer, som framför allt karakteriseras av utmattning, olust, en upplevelse av nedsatt kapacitet, minskad motivation och utveckling av negativa och destruktiva attityder och beteenden i arbetet. Detta psykologiska tillstånd utvecklas gradvis men det kan ta lång tid innan individen själv blir medveten om det. Det uppstår ur en situation av bristande överensstämmelse mellan ambitioner och verklighet. Ofta hamnar individen i en ond cirkel på grund av brist på adekvata copingstrategier.

(Källa: Schaufeli W. & Enzmann D. (1998). The burnout companion to study and practice. London).

Utbrändhet är alltså resultatet av en process som pågår under lång tid. Den svenske forskaren Lennart Hallsten betonar också att man som individ kan uppleva sig förhindrad att utföra en roll som är mycket viktig för identiteten. Det kan gälla yrkesrollen men också roller som har att göra med försörjning, familj och privatliv. Denna kollision mellan ideal och verklighet upplevs som starkt frustrerande och stressframkallande.

Hallsten har även lett en ny svensk studie som visar att utbrändhet är vanligast bland arbetslösa och studerande - "Hur vanligt är utbrändhet?. Se även "Otydlighet föder osäkerhet", intervju med Lennart Hallsten.

Både utbrändhet och utmattning finns som en medicinsk diagnoskod utan kriterier. Socialstyrelsen har sett över detta och har gett sin bild av dessa tillstånd och möjliga behandlingar. En expertgrupp har på Socialstyrelsens uppdrag gjort en sammanställning och genomgång av den psykiska ohälsa som brukar kallas "utbrändhet" och de redovisar detta i rapporten "Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa."

Socialstyrelsens slutsatser följer...

Socialstyrelsens slutsatser

Bland de ogynnsamma konsekvenser som ett övermått av arbetsrelaterad stress kan leda till är den psykiska ohälsan ett växande problem, såväl i Sverige som internationellt. Den dramatiska ökningen av långtidssjukskrivningar som skett i Sverige sedan 1997 beror till stor del på att den psykiska ohälsan ökat. Speciellt tycks detta gälla yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor (hälso- och sjukvård, skola, omsorg, kyrkans personal, mellanchefer i privat företagsamhet). Kliniska studier av patienter som är långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa talar för att tillståndet mycket ofta är relaterat till arbetet.

Klinisk erfarenhet och preliminära resultat av vetenskapliga studier har visat att den arbetsrelaterade psykiska ohälsan oftast är resultatet av en långdragen process som medför såväl kroppsliga som psykiska problem. Processen kan pågå under flera år, och börjar ofta med trötthet och spänningstillstånd och smärtor i rörelseorganen. Det kan leda till att patienter som arbetar i fysiskt påfrestande yrken sjukskrivs, t.ex. för ont i ryggen, redan i detta skede. Senare tillkommer ofta sömnstörning, bröstsmärtor och tryck över bröstet, hjärtklappning, magproblem, yrsel, minnes- och koncentrationssvårigheter, och personen upplever en tilltagande fysisk och psykisk utmattning. Många patienter blir också nedstämda. I detta skede uppfyller tillståndet ofta kriterierna för en egentlig depression, som då kan bli sjukskrivningsdiagnosen. Sjukskrivningen föranleds inte sällan av en akut försämring av tillståndet med dramatiska emotionella eller kognitiva (minnes- och koncentrations-) problem. Den sjuke kan använda uttrycket ”jag har gått i väggen.

I Sverige pågår för närvarande en livlig diskussion om orsakerna till den kraftiga ökningen av sjukskrivningar. Å ena sidan har man antagit att orsaken kunde ligga i de mycket stora förändringar som onekligen har skett inom arbetslivet under de senaste två decennierna. Neddragningar, upprepade omorganisationer och därav följande ökad arbetsbörda anges av många sjuka som den viktigaste orsaken. Å andra sidan har man velat se orsakerna i en förändrad attityd till arbete och sjukskrivning, och i förändrade prioriteringar mellan arbete och fritid. Till detta ska läggas de ändrade livsvillkor och den ökade informationstäthet som kännetecknar dagens samhälle.

Uppenbarligen har olika människor olika grad av motståndskraft mot sådana yttre påfrestningar. De individfaktorer som är av betydelse är ännu föga kända. Genetiska faktorer kan spela roll, liksom uppväxtmiljön och i vilken grad individen bygger sin självkänsla på förmågan att prestera goda arbetsresultat (vilket tycks öka risken för utmattning). Den kliniska erfarenheten tycks visa att många långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom är synnerligen lojala och hårt arbetande personer som ofta uppfattas som mycket värdefulla medarbetare på sin arbetsplats.

Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen utmattningssyndrom ska kunna ställas.

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning.

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

- Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning.

- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress.

- Känslomässig labilitet eller irritabilitet.

- Sömnstörning.

- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet.

- Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

När ett sjukdomstillstånd kommer i rampljuset på det sätt som utmattningssyndromet har gjort kommer det vanligen fram ett stort utbud av behandlingar. Effekten av dessa behandlingsförsök kan te sig gynnsam i många fall, vilket lika väl kan bero på förväntningseffekter och/eller ett spontant tillfrisknande, som på en genuin behandlingseffekt. Randomiserade kontrollerade studier saknas i stort sett, men pågår på flera ställen, och resultat kan väntas inom några år.

Den kliniska erfarenheten och den begränsade vetenskapliga evidens som trots allt finns talar för att följande behandlingsprinciper kan vara rimliga vad gäller patienter med utmattningssyndrom:

* Utlösande stressfaktorer identifieras, och en åtgärdsplan läggs upp tillsammans med patienten så fort det är möjligt.

* Rådgivning rörande egenvård bör inkludera information om betydelsen av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna mat- och sömnvanor.

* Fokuserad psykoterapi är väsentligt och kan med fördel ges i grupp.

* Vetenskaplig evidens för positiv effekt av antidepressiv läkemedelsbehandling saknas visserligen vid utmattningssyndrom, men sådan behandling kan ändå prövas, särskilt för patienter med framträdande affektiva symtom.

* Patienter med egentlig depression eller dystymi behandlas enligt sedvanliga principer (vilket kan innebära behandling med serotoninupptagshämmare eller andra antidepressiva läkemedel samt psykoterapi).

* Avspänningsträning, sömnträning, stresshantering, och fysisk träning kan vara viktiga delar av ett behandlingsprogram.

* Arbetsinriktad rehabilitering bör sättas igång så fort patienten kommit ur den mest akuta fasen.

* Sjukskrivningens längd måste avpassas individuellt och relateras till situationen på patientens arbetsplats. I vissa fall kan det te sig osannolikt att patienten på grund av exempelvis kroniska konflikter på arbetsplatsen ska kunna gå tillbaka till sitt ursprungliga arbete. I sådana fall bör rehabilitering så snart det är möjligt inriktas på byte av arbetsuppgifter/arbetsplats. Om arbetssituationen är gynnsam är det sannolikt bättre att patienten håller kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen, t.ex. genom deltidssjukskrivning eller arbetsträning.

* Det är sannolikt inte rationellt att sjukskriva patienter med utmattningssyndrom under längre perioder utan att en arbetsanalys genomförs och en rehabiliteringsplan läggs upp.

* En väl fungerande företagshälsovård är av mycket stor betydelse i rehabiliteringsarbetet.

Den kliniska erfarenheten talar för att utmattningssyndrom ofta tenderar att bli långvariga. I vilken utsträckning detta ligger i tillståndets natur, eller beror på bristande behandling och rehabilitering, eller på en fortsatt ogynnsam arbetssituation som individen inte förmår återvända till, är inte känt. Många patienter klagar över en långvarigt ökad stresskänslighet, också efter återgång till arbetet.

Tillgängliga epidemiologiska data talar också för att utmattningssyndrom ofta blir långdragna. De landstingsanställda som varit sjukskrivna för psykisk ohälsa i 30 dagar eller mer, är i ca 50 procent av fallen fortfarande sjukskrivna efter ett år. I en enkätbaserad efterundersökning av långtidssjukskrivna för psykisk ohälsa (som i merparten av fallen var av typ utmattningssyndrom eller depression) hade hälften fortfarande problem efter två år.

Slutsatser:

* Sambandet mellan arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa är vetenskapligt styrkt. Förhållandena på arbetsplatsen är väsentliga för utveckling av stressymtom.

* Sjukdomsbilden kan vara av typ utmattningssyndrom eller egentlig depression med utmattningssyndrom.

* Det finns viss vetenskaplig evidens för att individorienterade psykologiska behandlingsmetoder, gärna i grupp, kan vara framgångsrika.

* Klinisk erfarenhet talar för att rådgivning om livsstil, och samordnade rehabiliteringsinsatser som inkluderar arbetsträning under anpassade former, gärna under deltidssjukskrivning, är av värde.

* Det finns ingen stark evidens för att generella arbetsplatsinriktade insatser har någon effekt, även om sådana förefaller vara mycket rimliga och önskvärda. Däremot finns ett stort behov av kontrollerade randomiserade studier.

(Källa: Socialstyrelsens. (2003). Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen).

Socialstyrelsen tycker inte om begreppet utbrändhet

info@utbrand.se (Administrator) — Fri, 27 Feb 2009 15:19:31 +0000

Den sjuke kan använda uttrycket ”jag har gått i väggen”. Många olika beteckningar har använts på detta tillstånd. En vanlig term är ”utbrändhet”. ”Utbrändhet” är en svensk översättning av ett amerikanskt ord, ”burnout”, som lanserades på 1970-talet. På engelska kan ordet också ge associationer till urladdning, som när ett batteri laddats ur, men på svenska ger det associationer till något oåterkalleligt skadat, utbränt. Metaforen är därför olämplig, och dessutom inte någon medicinsk term. I den mån patienter sjukskrivs för arbetsrelaterad psykisk ohälsa bör andra diagnostiska rubriker användas. Vi föreslår att termen utmattningssyndrom används för de tillstånd där depression inte har utvecklats. I den mån tillstånden uppfyller kriterierna för depression, bör diagnosen egentlig depression med utmattningssyndrom (”utmattningsdepression”) användas. För lättare tillstånd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa som varken uppfyller kriterierna för depression eller för utmattningssyndrom kan diagnosen maladaptiv stressreaktion användas.

(Hämtat från Socialstyrelsens webbplats)

Som framgår av ovanstående citat från Socialstyrelsens webbplats anses begrepp som "utbränd" och "utbrändhet" som olyckliga eller rent av opassande för svenska förhållanden när det som avses är utmattningssyndrom med eventuella tillägg av depression, det vill säga utmattningsdepression.

Vi menar dock att det finns ett felslut i resonemanget om metafori ovan: I den organiska värld som vi kallar natur framstår knappast det utbrända som något oåterkalleligt skadat eller dött. Tvärtom utgör det utbrända nästan utan undantag grogrunden för nytt liv! I vissa fall utgör till och med bränder en förutsättning för vissa djurarters överlevnad! Det är så vi har valt att metaforiskt se saken.

Om vår symbol

info@utbrand.se (Administrator) — Fri, 27 Feb 2009 15:19:31 +0000

Det kan ligga nära till hands att välja Fågel Fenix som en symbol för vår webbplats - förebådande möjligheter till ett nytt liv efter det liv som lett till utbrändhet.

Fenix (av grekiskans phoinix, purpurfärgad; också Fågel Fenix) är en mytisk fågel med en rad legender från olika kulturer förknippade med sig. Fenix lär vart femhundrade år komma från Arabien till staden Heliopolis i Egypten för att begrava sin faders lik i ett ägg av myrra. När Fenix är nära att dö bygger den ett bo runt sig och dör där i. Sedan kommer dess ättling ut ur boet i form av en mask. Varianter på denna myt är att Fenix brinner upp då den dör och uppstår som en mask ur askan. Masken växer sedan till en ny fågel.

(Källa: Wikipedia)

Men genom att välja storken som symbol för webbplatsen markerar vi en fokusering på ett kvalitativt annorlunda och bättre liv än livet före "väggen". Vår Fågel Fenix är således inte endast återuppstånden, utan dessutom omvandlad till något annat. Något bättre, något mera livgivande.

Om Mötespunkten - vårt forum

info@utbrand.se (Administrator) — Mon, 23 Feb 2009 12:17:02 +0000

I vårt forum, som vi kallar Mötespunkten, kan Du möta andra människor som också är berörda av utbrändhet. Människor som själva har drabbats av de besvärande symtomen, eller människor som känner någon som är utbränd. Men där finns också möjlighet för professionella som behöver bemöta utbrända människor som en del av sina arbetsuppgifter - t.ex. arbetsgivare, sjukvårds- och rehabiliteringspersonal - att utbyta erfarenheter med varandra såväl som med andra.

Tanken är att forumet ska fungera som en mötesplats där människan, individen, ska få ta plats. Men också en plats där den som vill ska få stöd i den ibland mödosamma processen att "komma tillbaka" till ett fungerande liv, samt för andra att få hjälp med att hjälpa.

För att kunna skriva egna inlägg i Mötespunkten måste Du först registrera Dig och sedan vänta på att adminstratören godkänner Dig. Du får besked om detta via den e-postadress som Du anger vid registreringen.
För att endast läsa inlägg behöver Du dock inte registrera Dig, men märk väl att Du då inte heller kan se alla avdelningar i forumet!

Mikael Gustafsson

info@utbrand.se (Administrator) — Sun, 22 Feb 2009 15:20:31 +0000

Hej! Jag heter Mikael Gustafsson och jag är initiativtagare och upphovsman till webbplatsen Tema UTBRÄND.

Jag har själv erfarenhet av utbrändhet, och jag vet hur utsatt man kan vara som utbränd. Det har varit mitt huvudmotiv för att skapa den här webbplatsen, och självklart hoppas jag att Du och andra ska ha nytta och glädje av den .

Nedan redogör jag i korthet för hur det har varit för mig -- vilka symtom jag fick och vad som hände med min utredning och senare rehabilitering.

Mina symtom efter "väggen"

Idag kan jag med en obeskrivbar glädje konstatera att de tydliga symtomen, vilka listas nedan, är så gott som helt borta . Det händer dock att jag emellanåt blir påmind om dem, t ex om jag blir stressad en längre tid eller behöver fatta en massa beslut som för min del känns lagom intressanta. Särskilt tydliga kan dessa bli när blodsockerhalten är låg, har jag märkt, så jag behöver se till att äta ordentligt och regelbundet för att hålla humör och ork uppe. Det som oftast återkommer är den yrsel som nämns nedan, å nån gång då och då tjuter det till i örat.

Dock kan jag väl säga att mitt huvud fungerar lite annorlunda jämfört med tiden före “väggen” och det beror på att minnesfunktionerna inte fungerar på samma sätt som tidigare. Jag kan ha oerhört svårt att framkalla minnen som jag vill ha fram, och det kan röra sig om händelser tidigare i livet eller bara att hitta de rätta orden när jag pratar. Numera är det väldigt sällan som jag “har det på tungan”, utan det är istället putz weg, totally gone . Men, jag tror jag kan säga att det blir i varje fall allt bättre - saaaaakta men säkert .

Nedan följer en kort uppräkning av de huvudsakliga symtom som jag fick i samband med att jag “väggade” i mitten av januari månad 2005. Läkare har en förkärlek för symtom som exempelvis “koncentrationsstörningar”, men det här är mera ingående exempel på vad en sådan symtom har inneburit för mig:

Utslaget korttidsminne, vilket gjorde att jag de första 2-3 veckorna betedde mig som en dement person: Hade svårt för att tänka i ord, än mindre i hela meningar; kom inte ihåg vad jag gjort någon minut sedan å än mindre kunde planera för vad jag skulle göra den kommande minuten; kunde nätt och jämnt prata några meningar “i stöten”. Kunde inte längre läsa några böcker eftersom jag med knapp nöd kunde minnas hela meningen som jag just läste, å än mindre meningen dessförinnan. I juli 2005 läste jag min första bok efter att jag “väggade”.
Begränsad simultankapacitet, vilket innebar att jag endast kunde göra en sak åt gången: Att vila och samtidigt lyssna på musik fungerade inte någon längre stund (max 2-3 minuter), och detsamma gällde t ex bilkörning med påslagen stereo. Detta blev möjligt först under sen höst/tidig vinter 2005, och även då kunde vara rent av plågsamt.
Apati, vilket var en vanlig reaktion på krav från omgivningen eller t.o.m. krav från mig själv på mig själv. Kunde då bara göra en sak och det var att gå och lägga mig och dra täcket över huvudet… Jag har försökt att beskriva denna apatiska känsla flera gånger, men det närmaste jag kommer är “som en allergisk chock/reaktion” eller “det liksom nästan gjorde ont, som en ihållande brännande känsla i pannan/mellan ögonen”… Jag kunde fortfarande över ett år efter "väggen" få sådana "dippar", vilka kundehålla i sig 1-2 dagar.
Ljudöverkänslighet och tinnitus, vilket gjorde att jag inte tålde exempelvis fläktljud. Kunde inte sitta vid en dator och jobba någon längre stund, till exempel. Detta blev inte möjligt förrän i mars år 2006, men då bara korta stunder. Tinnitusen kan jag beskriva som mestadels ett bakgrundsljud som i normalfallet framkom som ett slags brus, främst i vänster öra, när jag blev trött och som blev särskilt framträdande när det blev tyst runt omkring mig vid t.ex. sänggående på kvällen. Emellanåt framstod det dock som ett förgrundsljud i form av ett ihållande högt pipande ljud som kunde hålla på i upp till en halvminut. Detta pipande kom efter särskilt stressande situationer, t.ex. efter det bröllop som jag bevistade i september 2005. Vid det tillfället vaknade jag av ljudet mitt i natten, samt fick ett halvminuts “anfall” när jag körde bilen hem dagen efter.
Yrsel och förlamande trötthet, vilket kunde komma flera gånger om dagen och ofta tvingade mig i säng. Länge blev jag t ex trött av 15-20 minuters promenad, vilket renderade i en känsla av yrsel som ett tecken på en slags trötthet. Denna yrsel gjorde även att jag fick svårt att vistas i lokaler som inte hade absolut våg- eller lodräta golv respektive väggar.

Min utredning och rehabilitering

Ja, till att börja med kan jag inte namnge den första tidens rehabilitering på annat sätt än ett skämt. Såväl läkarnas som arbetsgivarnas prioritet var att så snart som möjligt ha mig i arbete igen. Ingen begrep att det jag drabbats av var något som krävde ordentliga resurser i form av tid, utredning, stöd och behandling. Men det skulle bli ätter värre i och med att den visstidsanställning som jag hade vid den tiden löpte ut och jag skulle stå till arbetsmarknadens förfogande.

“Vaddå? Är du sjukskriven nu och ska bli arbetslös? Nej, då måste vi friskskriva dig!”. Ja, så kan jag kort sammanfatta konsekvenserna. Därför var jag inskriven på Arbetsförmedlingen och formellt sökte arbete under ett års tid utan att kunna göra just det. Det kändes oerhört märkligt -- om än det kan tyckas logiskt för den som varit inne i systemet - -att det var just AF som “fångade upp” mig i och med att de förstod att det var meningslöst för mig att söka arbete i det skick jag befann mig. Det är jag i varje fall tacksam för, för den oerhörda ångest jag kände i den moment-22-situation jag hamnat i var Kafka-lik i dignitet!

Småningom -- efter byte av familjeläkare och efter att denne nyktert förstått sin egen begränsning att bedöma min arbetsförmåga och därför remitterat mig till specialister -- tog även sjukvården mig på allvar och en utredning inleddes på försommaren 2006. Ansvariga för utredningen var Enheten för Psykosomatisk Medicin som utgjordes av ett team bestående av läkare, ortoped, sjukgymnast, psykolog och kurator.

Utredningen resulterade i diagnosen utmattningssyndrom och därmed kom jag att bli berättigad till medicinsk rehabilitering. Symtomskattning med avseende på autonom dysfunktion, Stress and Crisis Inventory, visade ett index om 38 på en skala 0-140 vilket bedömdes som tillräckligt lågt för att bidra till begränsad psykosocial funktion. Shirom Melamed Burnout Scale visade ett värde om 5,1 på en skala mellan 1-7 och detta ansågs som ett förhöjt värde. Zung Depression Scale visade dock på ett index om 35,2 som ansågs normalt.

Den medicinska rehabiliteringen kom att bestå av deltagande en gång per vecka i en gruppverksamhet, i EPM:s regi, som sträckte sig under perioden 27 oktober 2006 -- 1 juni 2007. Och från början av mars 2007 kunde jag börja arbetsträna 25%. I juni 2008 fick jag en tidsbegränsad 50%-anställning på samma ställe som jag arbetstränat på och där är jag fortfarande idag, våren 2009.

Om målsättningen med webbplatsen

info@utbrand.se (Administrator) — Sun, 22 Feb 2009 15:02:06 +0000

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i vårt västerländska samhälle. Allt fler människor drabbas av utbrändhet i olika former och allt fler känner någon som drabbats. Det har nästan blivit ett folkhälsoproblem, då i princip vem som helst ser ut att kunna drabbas av det.

Vår övergripande målsättning är att genom olika internetbaserade tekniska lösningar -- CMS-system, forum, bloggar m.m. -- förmedla kunskaper och erfarenheter för att bidra så gott vi kan till att förebygga utbrändhet hos personer som är i riskzonen, samt till att underlätta för utbrända personer som håller på att rehabiliteras. Vi vill också stötta nästående, kollegor och chefer som i sin tur behöver stödja utbrända familjemedlemmar, vänner, kollegor eller anställda. Men vi vill också stimulera kontakter mellan hjälpsökande och professionella -- t.ex. stressmottagningar eller enskilda KBT-terapeuter -- då vi vet att den s.k. rehabiliteringskedjan kan ha sina uppenbara brister. Därtill vill vi erbjuda möjligheten för professionella att på ett prestigelöst sätt utbyta erfarenheter med varandra.

Tema UTBRÄND kan därmed ses ett nav med resurser i form av kunskaper, erfarenheter och kontakter som kan vara viktiga för att komma vidare i livet för den som berörs av utbrändhet.